Debut i rallylydnad fortsättningsklass

I helgen åkte jag och Viggo till Kalix för att tävla i fortsättningsklassen för första gången, det var inte länge sedan jag trodde att det skulle få vänta till sommaren men det kom in en vintertävling till. 🙂 Jag har varit osäker på om vi ska tävla i fortsättningsklassen eftersom han har sina ideer när han smiter iväg, det är jätteskönt att slippa kopplet som trasslar på banan men jag har aldrig någon aning om han är kvar med mig. 😛 Han kan spana in något han vill ha när han är kopplad, verka totalt obrydd om det för att sedan när han långt senare blir lös bara tvärvända och springa dit. Ingen av de andra hundarna är sådär lömska (det verkar vara ett spaniel-drag) och man har verkligen ingen aning om att han ens har planerat något. Kanske en sidoeffekt av externa belöningar, låtsas inte om dem så får du dem, men för säkerhets skull är det bäst att stjäla dem. Nu var ju tävlingarna i ett ridhus så där finns ingen möjlighet att smita särskilt långt så då kändes det tryggt att vara med. 🙂 Och som tur var så höll han sig på banan båda dagarna! 🙂

Vi har inte hunnit träna forts-skyltarna så mycket, vi har dumt nog inte gjort några banor så nu visade det sig vad vi behöver träna mer på. Lördagens bana klarade vi ganska bra, vi fick ett kvalificerande resultat på 85 poäng och kom på en tredjeplats. Som vanligt så blev han för ivrig och hoppade då och då, de avdragen kommer vi nog aldrig ifrån. 🙂 Det nya i fortsättningsklassen är att sitta framför skylthållare, han förutsatte varje gång att vi skulle vidare och det blev antingen snett eller så drog han iväg framför mig, så det måste vi träna på. 8ans frestelser klarade han att hålla sig ifrån, men han blir väldigt ivrig och tappar lite positionen. Söndagens bana var lite svårare med två frestelser, den första klarade han men den andra kunde han inte låta bli att gå fram till. Sådär i efterhand kom jag på att jag nog skulle gjort som man gör i agilityn och tagit om den även om vi hade förlorat på det då, det kändes inte helt okej att han får gå fram och kolla av, komma tillbaks och sen få en belöning då det var sista skylten. Det kändes ändå bättre i övrigt och mer kontrollerat än lördagens bana, men jag gjorde misstaget att stanna på snurr under gång, visade slarvigt och där fick vi massor i avdrag för fel övning. Vi slutade på 65 poäng så det räckte inte riktigt. Det var mest avdrag för mina missar och vi behöver träna mer för att få bättre flyt så jag är nöjd över Viggos insats och jag är förlåten för den här gången! 🙂 En sak som däremot har irriterat mig ända sedan i helgen är att två ekipage blev diskade för att de lämnade kopplen på marken utanför banan. Det här är ju en ganska ny sport och som domare tycker jag att man bör göra allt för att deltagarna ska klara banorna och tycka att det är roligt, inte jävlas och diska de som råkar ha missat någon detalj i reglerna. Gör man något fel som i de här fallet inte påverkar något inne på banan så kan jag tycka att det är lätt att säga till deltagaren, särskilt när det är en regel som går att tolkas på olika sätt. Jag har uppfattat det som att kopplet inte får synas på mig, alltså inte sticka ut ur fickan eller hållas i handen. Samma sak har jag själv gjort på lydnadstävling då jag inte hade någon bra ficka på mig. Det kändes bara onödigt elakt och jävligt!
Meen, det är kul att det börjar bli mycket tävlingar även här uppe. Roligt att det ofta är två dagar och jag börjar tycka att det är riktigt roligt! Nästa tävling hoppas jag att det är lite varmare för då kan Kaspian också få starta! 🙂

Helgens två lopp i lite rallyfart: